Februari och mängder med snö som ju är väldigt vackert att se på. Men jag får erkänna att det är lite tröttsamt om morgonen när man gäspandes drar på sig alla lager kläder och pulsar ut till djuren. Just då längtar jag innerligt efter våren och grönskan.. 
Nu går vi och väntar på att de här småtjejerna ska killa. Vi vet inte riktigt när det blir eftersom de gick på frigång med bocken, men snart så, snart måste de ju komma. Det är bara till att ha tålamod och läsa av hur de beter sig (vilket inte alltid är så lätt eftersom en get kan vara väldigt otydlig med vad som är på G. in i det sista).. De är iallafall runda och goa och jag längtar något väldigt efter deras små bebisar, även om det vore bra om de hade dem inne i magen ett tag till så vädret hinner bli mildare..
Dolly här är min favorit, hon är lägst i rang och tyr sig därför lite mer till mig. Kan knappt fatta att det är samma lilla pyre som kom till oss förra våren. Snacka om att bli stora tjejen snabbt, en säsong bara..
Men Betty är en rar tjej hon med. Lite mer tillbakadragen nu och bryr sig mer om att mumsa hö än vad jag håller på med inne i deras hage..
Kansas står som en duktig häst inne i sitt vindskydd som maken byggde i somras.. Det är väldigt frustrerande när de står utanför när det är dåligt väder, vilket de gör tämligen ofta. Men så har väl inte hästar samma uppfattning som vi om vad som är dåligt väder. Men med en höbinge fylld med frukosthö är ju utestallet bästa platsen på jorden, oavsett väderlek.
Daisy gillar minsann utestallet i tjej-hagen. Det är rackarns roligt att springa in i ena änden och ut genom andra..Ruby får ha sitt röda täcke som extraskydd mot snö och kyla eftersom hon inte sätter vinterpäls så bra just nu, att både amma och vänta smått tar sin energi.. Ja, just precis! Vi väntar på ett till litet föl, i sommar får Daisy ett syskon och Ruby och Kansas blir återigen föräldrar.. Det ska bli väldigt roligt med ännu en häst på gården!
Daisy har gått från snällt litet föl till brådmogen och slyngelaktig tonåring.. Både Ruby och jag tröttnar emellanåt på hennes spjuveraktiga beteende, men allt har ju sin tid och det går ju över så småningom.. När våren börjar komma lite mer så ladan inte är totalt insnöad ska vi bygga iordning Daisys egna box och jag gissar att Ruby kommer bli väldigt glad över att få lite respit från sin avkomma om nätterna.
Sötast i världen är hon hursomhelst med sitt blåa öga som ser lite mer spjuveraktigt ut än det bruna och små grankvistar som hänger i manen… 
Hela gården känns helt indränkt i snö och hur mycket man än skottar så verkar det alltid komma lite mer snö ändå.. Men fint är det iallafall, så man kanske inte ska klaga på vintervädret allt för mycket.
/Our farm feels completly covered in snow at the moment.. I’m waiting for the goats kidding that may occur at any time since I don’t exactly know what date they got pregnant. It’s just to keep a good eye at them and be prepared, i’m so looking forward to their little babies… The horses all have their shelters to keep them from the cold weather, but they like to stand outside anyway.. Little baby Daisy has turned from sweet little foal to rambunctious teenager that likes to test the limits, irritating both Ruby and me. But all things have their time and it’s just to wait it out, letting her know who’s the boss (that’s me!)…./
